Ekokalvens behov av mjölk

Vi har ett stort sortiment av ekologiskt kött, men vad krävs egentligen av en uppfödare för att köttet ska få kallas KRAV-ekologiskt? Hos Tomas Filipsson på Espås gård utanför Falköping finner vi ett alldeles nyfött svar på den frågan.

– Nu har ni tur!
Vi har precis hunnit kliva ut ur bilen när bonden Tomas Filipsson möter oss på gårdsplanen utanför det vita hus där han och hans familj bor. 
– Det var en ko som fick en kalv nu alldeles precis! Bara en halvtimme sedan. Kom!
Vi rafsar ihop våra saker och börjar följa Tomas ner mot en hage som ligger i anslutning till två röda ladugårdsbyggnader med vita knutar. 
 
Den är tidig eftermiddag och solen står fortfarande högt ovanför den västgötska slätten. Ute på ängarna som omger Espås Gård vajar högt gräs i den lätta vinden. Lyssnar man noga kan man höra en och annan ko råma. 
När vi kommit ner till hagen öppnar Tomas en rödmålad trägrind och leder oss ut. I ett hörn står ett 20-tal kvigor som tycks pusta ut i skuggan från några björkar. 
Djuren står i en formation som liknar en cirkel. Mitt i cirkeln ligger en liten kalv. Den svart- och vit-fläckiga huden är blöt och blänker i solen när vi kommer fram.
– Den är fortfarande så nyfödd att den inte orkar resa sig, förklarar Tomas. 
 
Han har rätt när han säger att vi har tur. 
Att det fötts en kalv precis nu är minst sagt lägligt. Vi har åkt till en av Garants leverantörer, Espås Gård, för att lära oss mer om KRAV-ekologisk djurhållning. Uppfödningen, och inte minst hanteringen av kalvarna, är en viktig del av lärdomen. 
 – Till exempel måste kalvarna få dricka riktig mjölk, säger Tomas. Helst ska det vara den så kallade råmjölken, som kalvens egen mamma har under den första veckan efter hon fött.

"Varken jag eller pappa gillar att bespruta det vi odlar, och man ser på djuren att de mår bättre"

Tomas låter säker när han pratar om djurhållning. Anledningen finns i hans historia. Samtidigt som vi rör oss från hagen mot ladugårdsbyggnaderna börjar han berätta. Han var två år när hans pappa, Kurt, tog över Espås gård och växte själv upp lekandes på de gröna ängarna. Efter skolan utbildade Tomas sig till snickare, men efter ett drygt decennium i yrket flyttade han hem och började vandra i sin fars fotspår. Då sköttes allt arbete på gården efter konventionella metoder, men 2010 beslutade sig Tomas för att börja arbeta ekologiskt. 
– Det känns bara rätt, säger han. Varken jag eller pappa gillar att bespruta det vi odlar, och man ser på djuren att de mår bättre, säger han.
 
Tomas arbetar KRAV-ekologiskt, vilket innebär att han följer ett betydligt hårdare regelverk än EUs minimiregler för ekologisk produktion. I första hand föder han upp djur för mjölkproduktion. Totalt finns cirka 200 djur på Espås gård. Ungefär 100 av dem är kor vars mjölk levereras till Garants leverantör, Falköpings Mejeri. Resten är kvigor och kalvar. 
När korna inte längre ger mjölk, eller i de fall då kvigorna inte blir dräktiga, skickas djuren vidare till slakt. Köttet blir sedan en del av Garants KRAV-ekologiska kött. De tjurar som föds på gården skickas också vidare, men då till en annan uppfödare. 
– Hur gamla korna blir varierar väldigt kraftigt, förklarar Tomas. Jag tror rikssnittet är någonstans runt 3 år, men jag har haft kor som blir mycket äldre än så. En blev 13 år. 
 

Känner du igen djuren?

–  Det varierar. Vissa individer försvinner i mängden, andra fäster man sig mer vid. Kon som blev 13 år kände jag givetvis igen. Det var lite speciellt. 
Totalt produceras cirka 700 000 liter mjölk och 10 000 kilo kött per år på Espås Gård. När vi kommit in i ladugårdsbyggnaderna visar Tomas oss runt. Först till en stor hall med en modern och automatiserad mjölkningsanläggning. Sen vidare till en separat box med fem kalvar i olika åldrar. Ekologiskt uppfödda kalvar ska inte lämnas ensamma.
 
– Vi får ungefär tre till fyra nya kalvar i månaden, säger Tomas. 
När vi går vidare kommer vi till ett stort rum där ett femtiotal djur står och äter. 
Djurens föda är en viktig del i den KRAV-ekologiska processen. Allt foder måste vara ekologiskt producerat. Majoriteten av fodret måste också komma från den egna, eller närliggande gårdar. 
Själv odlar Tomas stora mängder vall, olika sorter gräs, som foder till sina djur. För att undvika konstgödsel används kornas egen spillning som förvaras i en stor brunn på gården.
På sommaren, då ekologiskt uppfödda kor ska ha fri tillgång till att vara ute, kan djuren beta själva av det gröna gräset. Samtidigt slår Tomas för utfodring inomhus och för att plasta in gräset i ensilage inför de kallare månaderna. 
 
Han öppnar ett ensilage och håller fram lite vall för att visa.
– Kor äter ganska mycket. På vintrarna blir det runt fem balar ensilage per dygn. Varje ensilage väger 700 kilo och totalt behöver jag mellan 1 500 och 1 600 ensilage inför vintern. 

3 måsten för ekologisk djuruppfödning:

(Källa: Jordbruksverket och LRF:s nationella riktlinjer för ekologisk produktion)

Allt foder till nötkreatur måste vara ekologiskt producerat. Vitaminer och mineraler måste vara godkända för användning i ekologisk produktion. När det gäller KRAV-ekologiskt uppfödda djur för slakt ska minst 75 procent av fodret ska komma från den egna ekologiska gården, alternativ ekologiska gårdar i samma region.

Kalvar ska utfodras med naturlig mjölk, helst modersmjölk, under en minimiperiod på tre månader. Mjölken ska ges på ett sätt så att kalvens sugbehov tillgodoses.

Om ett djur blir sjukt och måste behandlas med läkemedel tas djuret bort från produktion under en karenstid. Karenstiderna efter behandling är dubbelt så långa för ekologiska djur som för konventionella. 

Har du någonsin ångrat att du började arbeta KRAV-ekologiskt? 

– Nej, nej. Aldrig. Men jag kan vara lite orolig inför framtiden. Jag hoppas att allt fler ska köpa ekologiskt. Många uppfödare har börjat gå över till ekologisk produktion och då vill det till att kunderna hänger med. 
När timmarna börjar närma sig solnedgång träffar vi Tomas pappa på gården. 
Kurt är 79 år och även om han lämnat över ansvaret till sin son hjälper han fortfarande till i arbetet. Nu följer han oss tillbaka till hagen, där Tomas ska hjälpa den nyfödda kalven och dess mamma att komma in i en av ladugårdsbyggnaderna. 
 
Det är ett mödosamt arbete. Efter att ha diat sin mamma är kalven stark nog att stå upp, men under vandringen behöver den hjälp. Bitvis bär Tomas kalven i famnen.
Mamman följer efter långsamt och med Kurts hjälp är snart båda djuren inne.
– Nu kommer de få vara ensamma här i en egen box i några dagar, säger Tomas efter att han stängt dörren bakom djuren. 
– Kalven kommer få sin mammas mjölk i minst en vecka.

 

Tre måsten för KRAV-ekologisk djurhållning:

  • Minst 75 procent av allt foder som djur uppfödda för slakt får ska vara lokalt producerat utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
  • Kalvarna får riktig mjölk under minst 12 veckor. De diar eller dricker genom en plastspene i naturlig ställning så att mjölken hamnar i rätt mage och sugbehovet tillfredsställs.
  • Slakt kontrolleras via speciella regler som går ut på att djuren stressas så lite som möjligt.
(Källa: KRAV)  

Nyfiken på produkterna du precis läst om? Här kan du kika närmare på dem. 

Foto: Fredrik Ottosson